Så tillbaka i staden jag tillfället bor i. Bara det att internatet inte öppnat än. Skulle varit hemlös om jag inte fått crasha i Mr Ts lägenhet. Nice som fan. Men kylan här är vidrig.

Iaf. Såhär på kvällskvisten så cruisade jag omkring på tuben och kom över en fin nostalgitripp. Hittade en gammal musikvideo som jag och tre f.d. klasskompisar gjorde för några år sedan. Slagsmålsklubben - Supermaskinen. Check it out och ge den ett par visningar till :)

http://www.youtube.com/watch?v=PZt3RvvBmDw


Hadouken! – Love, Sweat and Beer

Har några dagar tänkt att jag som många andra ska skriva nyårslista över vad som hände förra året. Jag har inte orkat ta tag i det hitills och jag har känt att nu har det gått för lång tid mellan nyår och idag. Men när jag såg att en kompis gjorde det just idag kände jag mig tvingad till att gära det jag med. Jag vill inte vara sämre än han. Och tydligen är det inte försent.

Jag började det nya året i total ensamhet. Första året någonsin som jag inte "firade" nyår. Istället satt jag och vann lite miljoner på poker. Med miljoner menar jag några hundralappar. Fejkmiljoner. Känns såhär i efterhand ganska tragiskt. Eller? Måste man fira in det nya året med att supa sig redlös, gå på fin middag eller spendera kvällen med dom nära och kära. Egentligen tycker jag inte nyår är något särskilt men eftersom hela världen propsar på att det är det kände jag mig väldigt tragisk då. Hursomhelst. Här kommer en liten kort recap.

Jag blev kär. Jag blev krossad. Vi löste det och idag har vi ett av de bästa förhållanden jag kan komma på. Våran kärlek till varandra är enorm.

Jag sov på ett golv. Stadsfestival livet är minst lika hårt som det vanliga festivallivet. För er som inte visste det. Storsjöyran.

Jag låg på ett tak och hade filosofisamtal många timmar under natten efter en uppskakande händelse med en riktigt god vän. Man blir snurrig av filosofi. Man blir snurrig av världen.

Jag grät som ett litet barn en vinternatt i februari. Alla hjärtans dag kan göra ont.

Mina känslor för skådespeleri blev så fördjupade att jag idag är nästan besatt av tanken att kunna försöjra mig som skådis. Hantverket ligger helt sjukt nära hjärtat hos mig.

Jag kom med i en utställning på Nordiska museét. Det är tydligen något speciellt med psykade människor i tvättstugan. www.youtube.com/watch?v=znAe3BrVbOU

Jag blev utkastad från krogen för att jag hade druckit för mycket. Något som inte hänt sedan jag var 18.

Jag var på Göteborgsfilmfestival där vi hyrde ett hotellrum och lekte rockstjärnor.

Jag spelade poker på ett riktigt casino för första gången. Jag vann inte.

Jag var på SM i kortfilm i Trollhättan där jag var på en fest där en toalett gick berserk och tydligen sprutade ut allt sitt innehåll.

Jag vred mitt knä ur led för första gången. Och andra gången. Båda på fyllan.

Jag tog mitt chipsberoende till nya höjder. 4-5 påsar i veckan. Jag har varit på rehab nu och hoppas vara återställd. Eller...Iaf till en påse i veckan.

Jag var med och hade sönder tre sängar.

Jag stod på scenen och framförde tre låtar. För första gången sedan 9an. Nervöst.

Jag återupptog mitt inspelande av låtar.

Jag uppfann minst två nya pizzor. En Eliguy special och en Judas.

Jag var med och vann en spökbollsturnering.

Det var allt. Orkar inte mer nu. Känske märktes mot slutet också. Vi toppar den här avslutande delen av 2009 med en oldschool hiphop låt.

Looptroop – A Modern Day City Symphony

Jullov. Bara en fjärdedel kvar av skolan. Till sommaren är jag en fri man. Fri? Kommer nog känna mig mer instängd när jag har precis ingenting framför mig, när jag egentligen får göra precis vad jag vill. Känns som att möjligheterna sluts mer än att dom öppnas. Just nu iaf. Jag vet inte jag. Fick en melankolisk existens känsla när jag tog min avskedscigg helt ensam utanför matsalen idag. Vad händer om ett halvår? Vad händer med alla underbara människor man levt med i två år? Blir det tjo vi syns pick pack hejdå? Flyttar jag tillbaka hem till mamma över sommaren? Bildar vi en teatergrupp? Tar jag ett dead end jobb ngnstans? Blir jag sambo? Fortsätter jag plugga? Blir jag ensam eller behåller jag kontakten med folk? Många frågor. Få svar.

Hoppas att ni alla från skolan. Både folk jag umgås mycket med och folk som jag umgås lite mindre med, vet om att ni är oerhört omtyckta hos mig, vissa rentav älskade.

The Notorious B.I.G. – Juicy

Tre veckors inspelning är över.
Tre roliga veckor. Träffat nytt roligt folk. Varit på tre roliga inspelningar.

En helg novemberfestival har också hunnits med. Inte så jävla mkt Hollywood över Trollywood ändå. En Americanpizzeria det var allt. Liten besvikelse. Men sköna fyllor.

Big bear paparazzi.

En Lennart smakar lite för mycket päronläsk för att vara värt. Man vill ha lite mer exotiskt.

V For Vendetta, nästan lika bra vid en andra tittning. Children Of Men, alltid lika bra men inte med samma knytnävsslag.

Hoppas mami har hittat några ascoola saker till mig i Indien.

Freestylers – Painkiller

Musik som påminner om hemlandet i fjärran.. Jag vill hälsa på.


Kemo The Blaxican – La Receta

Jag ska skådespela mot en av "Vi på Saltkråkan"s skådisar om en och en halv vecka...yaaaay

Sagan om ringen/Zelda karaktär på inspelning imorgon....yaaaay

Novemberfestivalen om en vecka.....yaaaaay



Amadou & Mariam – Africa [feat. Knaan]

enstaka ord

ny låt. repa. äcklig mat. poker. tre veckors filminspelning. fifa. reflektioner. trisslott. deppmusik. poesi. innternatmötesilska. ansiktsboktönt. skäggig. god baguette. charles aznavour. fotbollslandslag. julmust. svettigt linne. klubba från pizzeria.

Charles Aznavour – La Bohême

Besvikelse är när man prövar en ny chipssmak och upptäcker att det smakar som bäbisbajs luktar. Lite unket.

Dagens goda gärning: Påminna folk om att det är fars dag.

Mean Streets – Born In 1974

Nu har det gått ett tag. En sorgens tid. Men ändå en tid där man inte har haft tid att sörja på riktigt. Sverige kommer inte till VM. Det är tragiskt och sorgligt. Nästa sommar börjar en av livets stora fester och Sverige kommer få titta på utifrån. Bara jag tänker på fylls ett mörkt tomrum inom mig. Kommer fortfarande vara roligt att följa VM men det kommer inte vara samma sak utan Sveriges delaktighet i turneringen.

Mitt i sorgens tid skedde ännu en traumatisk upplevelse.

Fyra ord. Filminspelning. Oktober. Sjö. Jag.

Hemskt kallt i vattnet i Oktober och jag frös ända in i benmärgen en hel dag. Usch.

Men på något sätt var det värt ändå. Alltid värt när man skådespelar.

Och mitt i rehabiliteringstiden för Sveriges VM miss och förfrysningen av hela kroppen efter vattnet så händer en tredje traumatisk händelse. Knät vrids ur led. Igen.

Börjar tröttna på min kropp och dess svaga leder. Axeln går halvt ur led tre ggr per månad och nu är det andra gången på ett halvår som knät vreds ur led. Det gör ont att leva.

Jag några milisekunder efter jag kommit upp ur vattnet. Sprang som blixten för att få av mig kläderna och få på mig nya varma.

Men det kändes bra att inte vara helt ensam om att få ta del av vattenkylan.

Och sålänge vi har varandra klarar vi oss i slutändan bra ändå :)

Wu-Tang Clan – Tearz