otrolig människa har otrolig talang

http://www.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/utrikes/article5583653.ab
sjukaste klippet. kolla.

ljudet av flapp flapp skapar en hjälte

Jag sitter vid min dator och spelar fm. Kanske världens roligaste spel. Speltid uppemot 8 dagar snart och jag har lååångt kvar. Evighetsspelet nummer 1. Spelar semifinal i CL och plötsligt hör jag då ljudet. Flapp flapp. Koncentrationen vänds från spelet en stund och jag tittar ut mot dörren. Ser inget. Spelar vidare. Släpper precis in ett reduceringsmål då det dova ljudet hörs igen. Flapp flapp. Hmm. Mystiken ökar. Jag går till dörren för att se vad det är som kan låta så.
Tittar ut, ser först ingenting. Då hör jag det igen. Flapp flapp. Blicken vänds mot vattenkannan som står någon meter bort. Döm av min förvåning då jag ser att en duva har krypit in i vattenkannan och nu sitter fast. Vafan... Den flaxar och flaxar med vingarna som skapar ljudet flapp flapp och sitter alldeles uppenbarligen fast. Hmm. Vad gör jag? Måste ju rädda djuret. Men hur? Försöker lyfta ur den. Omöjligt. Den får panik. Flaxar mer och mer. Fan.. Springer och hämtar en såg. En halvtimme senare och en vattenkanna i 1024 bitar så är fågeln fri. Jag kan släppa lös den.


Flyg lilla vän, flyg!





Duva fast i vattenkanna.




Duvan äntligen räddad.
Sitter tacksamt i hjältens hand.



Duvan flyger iväg mot nya landskap och äventyr.



Snipp snapp snut så var sagan slut.

K'naan – Wavin' Flag

ögonblick som gör människor till vad dom är

Det är kusligt när man kommer på ett ögonblick som definerar en. Det är kusligt och sjukligt intressant. Jag kom på ett sådant ögonblick för mig. Ett ögonblick som skapade min motivation och beundran för det jag nu försöker satsa en karriär på. Men jag gillar inte att säga karriär, jag skiter i om jag får en framstående karriär med bra inkomst, för mig är det konst. Konst jag vill viga mitt liv åt. Konsten är skådespeleri.

Ända sedan jag var liten har jag haft vilda drömmar om att bli skådespelare. Fast då var det mest för att få vara med i coola actionfilmer från Hollywood och bli känd. Men den längtan över att bli känd ändrades och blev till en genuin vilja att utforska andra människor. Ta reda på hur människor fungerar. Vad som driver de människorna. Den viljan började ta form på riktigt när jag vid tolv års ålder såg på American History X. För er som inte sett filmen är jag ledsen över att behöva spoila lite för er nu, men i den filmen finns det en scen, fast mest är det ett ögonblick som jag fastnade för, där Edward Norton precis dödat två mörkhyade personer. Ögonblicket efter dådet då han vänder sig om. Kolla på det. Kolla på ögonen. Kolla vad hela han utstrålar. Hat. Ren hat som inte går att förneka eller gömma undan. Det är så rent att det blir vackert.
Det var där och då jag fastnade på riktigt för skådespeleri.

Det var ett av mitt livs bästa ögonblick.

John Frusciante – Control

det röda blandat med det vita som finar till en förfallen utsida

Har påbörjat målarveckan. Måla om hus. Röda väggar. Vita kanter. Hur svenskt på en skala från 10 till 10 är inte det?

Hur irriterande är det när det vita skvätter på det röda eller vice versa och man måste måla om på otaliga ställen? Ganska irriterande.

Och nu när natten inte längre har något att erbjuda mig. Varken i tänkandets reflekterande eller i det sociala nätverket msn så gör jag det som jag borde gjort från början av den här kvällen. Ska se på film. Äta massor med chips. Dricka massor med saft. Varva chipsätandet med chokladbit. Sen äta massor med mer chips. Idyll.

Tom Petty and The Heartbreakers – American Girl

en tanke som reflekterar

Jag har en teori. Lägger man sig mätt vaknar man hungrig och lägger man sig hungrig vaknar man mätt. Någon som tycker att den teorin kan stämma?


The Kooks – Tick of Time

det oförlåtliga brottet som jag just begått

Jag har sålt min själ till djävulen. Jag har gått med i facebook.......

tiden rinner ut i sanden och in i mitt sinne

Jag har förflyttats femton år bakåt i tiden.

Internet där jag befinner mig går lika snabbt som en snigels färd över en fyrfilig väg.
Det känns som om jag satt med ett modem från forntiden.

Härliga väntetider....


suck

glädjestrålar som värmar min blåröda själ

Tack. Tack. Tack.

Jag är oerhört glad inför nästa säsong. Zlatan till Barca. Min favoritspelare till favoritlaget. Den bäste till det bästa. Det är ren och skär lycka.

Och herregud vad det kittlas i tanken. Kvalite, spelkänsla, nerv, hjärta och stolthet.
Matchernas match - giganternas kamp - El Clasico!

Jag längtar...

ovissheten som följer när man reser på vägarna

Imorgon åker jag iväg på en resa. Vet inte hur länge jag blir borta. En vecka. Två. Tre. Eller fler. Vem vet. Jag kommer antagligen inte uppdatera bloggen dagligen då utan bara om jag får tillfälle till det.

Tjenis.


kvällens låt. U2 - City of blinding lights

tusen helvetes ansikten som borrar in sig i huden

Jag har kommit på det. Även om jag antagligen inte är den första som gör det. Men det har gått upp för mig en gång för alla vad som är satans främsta vapen mot oss andra goda levande varelser på den här planeten. Myggor. Bromsar. Flygfän som surrar i öronen.

I två dagar har jag haft utomhusarbete. Jag har målat väggar, lastat ved, klippt gräsmattor och såna där andra saker som jag vanligtvis brukar se på med fruktan och avsky över att jag själv ska få göra det när andra människor sysselsätter sig med sånt. Konstant under de här två dagarna. KONSTANT, har dom varit på mig. Ätit på mig. Sugit ur min vilja att leva. Gett mig ett evigt irriterande surrande i öronen och inte minst gett mig irriterande märken som kliar något så oerhört.

Så härmed lägger jag en förbannelse över dom små satanskrypen.

"Å ni små förbannade amöbor, ni som föpestar mitt och många tusen andras liv dagligen, imorgon har ni satt er sista potatis, ni dör en långsam och oerhört plågsam död och sen tynar ni sakta bort från jordens yta för all framtid"

Hoppas det funkar.


Tills vidare.


Lily Allen – Fuck You

nattens sötma som samlas i inre och yttre skepnader

Lyssnar på musik. Röker en cigg. Ligger på rygg. Ser himlen. Tänker på gammalt. Tänker på nytt. Vad som komma skall och vad som tillhör det förflutna. Fem tidigare skapelser som inte höll måttet. Kanske den här gör det? Vi får väl se. Pallar ingen presentation ikväll. Det får bli som det blir.

Skriva första blogginlägget. Skriva ny låt. Se på gammal film. Äta chips. Sova. Vakna. Ny dag. Kanske nytt blogginlägg.

Drygt uppfuckat första inlägg, men fuck it.

För ikväll.


Kleerup – I Just Want to Make That Sad Boy Smile